fredag 25 mars 2016


Coola tuppar av toarullar.



Toarullstuppar från 80-talet.

Jag påskpyntar inte så mycket men har ställt fram några retro favoriter. Dem har jag visat här. Jag har också ställt fram påskpynt som jag själv gjorde när jag var liten. Riktigt liten. En av dessa toarullstuppar var daterad -82. Då var jag 5 år och en riktig talang om jag får säga det själv haha.

Supervackra är de kanske inte men så himla charmiga. Jag gillar verkligen saker som barn har pysslat/slöjdat. Så kreativt och hämningsfritt även om säkert pysselfröknar styrt ganska hårt vid tillverkningen av dessa. Jag gick inte på dagis men på något som hette Pyssel så just pysselfröknar är vad de var.

När jag fotade dessa kom jag på att det kan vara ett bra pysseltips till andra och kanske ger vi oss på det själva istället för påskkort nästa år. Om jag kommer ihåg. Efter att vi fick ett en påse toarullar och en beskrivning på en riddarborg av min mormor så har jag börjat spara toarullar själv till framtida projekt.

Borgen visade jag tidigare här och nedan finns bilder på fler tuppar.

Hela samlingen i fönstret.

Flirtkulehuvudet är dyrgripen och den stora investeringen här om man skulle tillverka en lika.

Små söta tuppar- den vita inklädd i papper den andra målad.

Fjäder som svans/stjärtfjädrar.

Nu vill jag inte längre använda fjädrar till påsk så jag skulle inte köpa några för att pyssla med sonen. Dock har jag sparat de gröna fjädrar som blev kvar från min dammvippa av strutsfjädrar som jag ägt men dammat sönder. Kanske kan vi återanvända dem så här. Har ännu inte plockat något ris i år så det blir nog inte av att använda fjädrarna där i år iallafall.

Stjärtfjädrar av papper.

Den andra lilla tuppen har mer djurvänlig bakdel av rullade pappersremsor i olika färger.

Den ena tuppens kam är mer som en kungakrona i utformningen fast lite mosad efter förvaring.

Den stora tuppen har pampiga servettfjädrar.

Detaljer av filt och paljetter.

Jag är tacksam för att min mamma har sparat allt sånt här till mig. Dock sparade hon kanske lite för mycket. Jag har haft kartongvis med gipstavlor och pärlplattor på vinden. Då jag själv är väldigt sentimental med grejer har jag släpat dem med mig i många flyttar. 


Jag kommer nog inte spara riktigt alla sonens alster, leksaker och kläder. Försöka sortera ut godbitarna som får sparas eller helst fortsätta användas som prydnader högtid efter högtid. Jag hoppas att han inte blir bitter på mig sedan. Jag hoppas ha hunnit rensa genom alla mina egna samlingar av saker innan dess också så att han inte känner sig förfördelad. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar