Sytt egen markis i snyggaste gröna 70-tals mönstrade.

"Ny" markis.

Igår bytte vi tyg på markisen till trappan!! Ja jag använder två utropstecken. Vi tvivlade båda på att vi skulle lyckas. Jag köpte tyget redan förra året i en grupp för retro tyger. Äkta markisväv från när det begav sig. 

Jag hade också fixat en gratis markisstomme plus att vi skulle återanvända två som vi redan hade. Vi la en av dem på gräsmattan och skruvade isär den. Sen stod vi där ganska rädda båda två för hur det skulle gå att mäta och sy och montera. Sambon frågade om vi inte iallafall kunde åka till markisbutiken och titta. De hade väldigt mycket rabatt för tillfället. Jag minns inte exakt men tror det var 30% på material inklusive gratis arbetskostnad. Så vi köpte markiser till de tre fönster vi hade tänkt göra egna. Jättefina gröna (se bild längre ner) fast inte lika fina som denna.

Vi lät dock bli att köpa markis till trappan och igår försökte vi oss på att byta ut det fula brunrandiga tyget på den mot detta superfina gröna. Och det gick! På en dag dessutom. Jag tror vi gjorde nästan alla fel man kan göra men vi är ändå supernöjda med resultatet. Sambon mer än jag. Jag ser ju att jag sytt lite snett längst ner samt gjorde en miss i att följa exakt hur den gamla markisen var sydd istället för att titta på hur de nya och grannarnas var sydda och monterade. Men över lag så är jag också jättenöjd. Kan man vara annat med den här markisen? Stackars grannarna får väl en chock dock då alla andra har gul, grå eller blårandiga varianter som kanske smälter in lite mer...

Björntråd är överkurs...

Jag hade en stor trådrulle i bra färgmatchning men efter sortering i syrummet kunde jag absolut inte hitta den. Det fick gå med gamla rullar ärvda av mormor samt Ikeatråd (köpta för länge sedan innan de blev så dåliga att de går av HELA tiden). Det blev inte perfekt och inte sömmen på min stackars 70-tals maskin heller men på håll syns det inte. Vi sydde också med dubbla sömmar för att gardera oss så jag tror absolut att det kommer hålla.

Trådrullar och symaskinen i bakgrunden.

Den gamla markisen.

Brun är inte min favorit och inte vågiga kanter heller. Dessutom var den blekt och lortig med fågelbajs på. Annars tänkte jag att jag hade kunnat sälja tyget till någon som ville sy klädsel till en sulky. Vissa tycker ju om brun mer än mig. Nu fick den åka i textilåtervinningspåsen istället.

Den stora rullen med fin markisväv.

Så tjusig i färg och mönster.

Vi monterade ner den gamla markisen och använde som mall.

Läskigt att mäta och klippa och försöka mönsterpassa på två ledder samtidigt.

Nej jag kunde inte ens slänga den tunnaste remsan spill- den kan ju bli ett armband.

Eller flera...

Den tunna remsan för att jämna till en ojämnt klippt nederkant.

Otympligt men det gick.

På bilden poserar jag bara. I verkligheten fick sambon stå vid sidan av för att hålla upp tyget. Jag försökte själv men det gick inte.

Stå upp fick jag göra nästan hela tiden så det var inte den mest ergonomiska arbetsställning. Helt otroligt att det iallafall gick. Jag har en starkare maskin från 50-talet som hade fått rycka in om inte denna klarat det. Just platsbristen och arbetsställningen hade den ju inte kunnat hjälpa till med dock.

Inte de snyggaste sömmarna- fick justera trådspänningen lite.

Dubbla sömmar för hållbarhet- hoppas vi.

Svårt att få det rakt när tyget styrde själv av tyngden men det syns ju inte på håll.

Sjukt nöjd med mönsterpassningen vid skarven på mitten.

Sonen leker att han fiskar.

Det var svårt att få sonen att inte vara med och "hjälpa till". Jag vill absolut skaffa barnvakt nästa gång vi ska göra ett sånt här projekt som kräver massa tankeverksamhet och mätning. Nu mutade vi med tecknat vilket fungerade nästan hela tiden.

Jag fick dock känna mig som en elak förälder som inte ville ha honom med- han som tyckte att det var så roligt. Det var nog inte den roligaste dagen för honom igår. Jag ska försöka kompensera det idag med att leka med jord i våra "nya" pallkragar som vi fyndade för 200:- för 5 stycken. Gruvar mig dock redan för sanering av barn efteråt...

Färdigsydd.

Om det ser konstigt ut i nederkant så är det för att det blev konstigt. Vi gjorde exakt som den gamla markisen var gjord. Med en kanal på avigsidan men sydd i ett stycke. När jag tittade på våra nya markiser sen och grannarnas är de alla sydda i två delar. Markis och kappa separat med metall mellan. Trädda i två olika spår. Nu försöker jag komma över besvikelsen att jag inte ens tänkte på det. Det hade ju varit snyggare med enhetligt. Då hade det inte heller behövt bli fel i mönsterpasset. Att göra om och göra rätt är dock uteslutet när vi nu fick det så pass bra som vi fick.

Jag hoppas också slippa att någonsin sy eget tyg till markiserna igen så jag har ingen nytta av kunskapen till framtiden heller. På markisbutiken ville de inte ta åt sig att sy upp markiser i det här tyget förra året (det var förstahandsalternativet till att köpa helt nya markiser). De sa att det dessutom inte skulle vara färgbeständigt utan bli blekt efter nåt år. Vi får väl se. Jag tror att det säkert var mer farliga kemikalier i förr i tiden och kommer hålla sig bra. Om det inte gör det så gör det inget heller. Detta mönster i mer ljusgrönt skulle också vara fint.

Markisen på plats- nästan.

Mellan kappa och själva gardinen borde det ha varit en metallkant.

Som på de andra vi har.

Markisens skena är till och med gjord för att kunna ha kappa och gardin i två delar.

Men så här var den gamla markisen sydd och monterad och det blir nog bra om jag bara får kappan att vika ner sig lite...

Inte färdigmonterad än- det blev många gör om gör rätt där.

Lite sned kant men SÅ mycket finare utsikt från trappan än den brunrandiga.

Jag hoppas jag kommer kunna njuta när vi sitter där och dricker kaffe framöver. Försöka släppa kanten som blev/ser lite sned ut fast vi var så noga med mönstret.

Jättenöjd med det vita taket som vi målade förra året också.

Original var taket betsat mörkbrunt och bjälken målad ljusblå. Vi fick dock färg över från staketmålningen och målade hela taket vitt. Så mycket ljusare och finare.

Dock har färgen på staketet sugits in nu efteråt eller nåt så det ser flammigt ut och skulle behöva ett lager till. Iallafall på de delar där man ser det på nära håll. Vi får se hur långt färgslatten räcker i sommar...

Färgglatt hos gatans "hippiefamilj" och den matchar ju ganska bra med de andra ljusare gröna.

Tjusigt tjusigt till gröna duken på bordet också.

Sista bilden- jag lovar haha.