Det är inte klänningens fel- det är magens. Och magen är inte bebisens fel.

Klänning.

Igår var jag på syträff. Jag har tidigare gjort misstaget att sitta ner en hel dag med tighta jeans som skär in i magen. Därför hade jag igår på mig tights och en kort tight klänning av jerseymaterial. Jättebekvämt. Jättesnyggt också. Det tyckte jag iallafall när jag köpte den när jag var gravid.

Jag tycker att det är så fantastiskt vackert med gravida kvinnor. Jag kände mig själv fantastiskt vacker och hade bara kläder som framhävde min mage. Problemet är att den här typen av kläder ju fortfarande framhäver magen trots att det inte finns någon bebis däri.

Bilderna nedan fotade jag någon gång i somras då jag hade samma outfit på mig. Jag har dock inte vågat lägga ut dem. Jag vet att det jag har att säga om bilderna och min mage är kontroversiellt. Det är nämligen så att jag tänker att det är ett spartips att fixa till sin kropp så att kläderna sitter bättre.

Såklart inte med operationer utan genom att smygäta mindre choklad från översta hyllan i skåpet. Kanske genom att genomföra en plankan-utmaning. Jag har påbörjat två stycken. Den ena rann ut i sanden för att mina med"tävlanden" var ännu mindre motiverade än mig. Den andra gav jag upp efter kanske en vecka då tiden ökades på så saftigt att det inte blev rimligt för mig som bara kan stå ca 20 sekunder åt gången. Någon joggingrunda då och då har jag fantiserat om i flera år också men det kommer nog inte bli av. Men plankan kanske...

Hur tänker jag då med spartipset. Istället för att köpa nya kläder som man ändå inte känner sig snygg i är det bättre att ta itu med grundproblemet. Den fysiska kroppen. Då kan man använda alla kläder man redan har och känna sig snygg i dem när de sitter bra.

Man kan förstås attackera problemet från ett annat håll. Jobba på det mentalt. Jag hade såklart mycket större mage när jag var gravid men kände mig mycket snyggare. För att jag var gravid. Jag kände mig jättevacker trots att jag efteråt ser på bilder att jag nog var lite svullen inte bara om magen. Några dagar efter förlossningen speglade jag mig också och blev helt chockad över hur smala ben jag hade utan det vatten de samlat på sig under de sista gravidveckorna under sommaren.  Men de svullna benen hade inte stört mig alls utseendemässigt. Jag tänker att så skulle jag kunna känna nu inför min mage också. Om jag bara inte var så fåfäng och jämförde mig med modellerna och skyltdockorna man ser överallt runt omkring sig. 

Så vi får väl se om jag först hinner planka mig till en platt mage eller mentalt jobba mig till en bättre självbild. Oavsett vilket kommer jag då kunna spara pengar på att känna mig snygg i de kläder jag har istället för att skylla på kläderna och leta efter nya.

Och nej jag skyller inte på bebis eller graviditet som annars är ganska vanligt. Kanske har jag lite delade magmuskler. Så lite som jag tränat både innan och efter bebis (ja det är min 3-åring jag här kallar bebis) så  har jag ingen aning. Och det är inte där problemet ligger utan i alla besök på den översta hyllan i skafferiet.

Inte gravidmage utan "tight klänning efter en lång dag med god mat och fika mage".