Fyndat vantar så att jag har tills jag dör.

Mönsterstickade vantar fyndade på röda korset.

Nu ska jag strax på dagens ordinerade promenad som kommer gå till källskorteringen för att lämna ett par kassar och Emaus för att förhoppningsvis hitta något nytt att ta med hem istället. Jag hoppas att det inte blir två kassar med fynd dock. Jag passar iallafall på att visa förra veckans fynd nu innan.

Jag och sonen var till Röda korset i onsdags tror jag att det var. Jag hittade ingenting utom dessa vantar. Jag KAN ju inte låta bli såna här stickade vantar för 23:- efter min rabatt som medlem i Röda korset. Snart måste jag dock lägga band på mig. Jag har säkert vantar som räcker mig tills jag dör. 

Ibland känns det som om jag samlar på mig inför svårare tider. Jag är helt klart född till samlare men jag vet inte riktigt vad jag lägger upp förråd till. Det är samma sak med allt inklusive mat och toalettpapper. Jag skulle spara mycket pengar på att slita ut ett par vantar innan jag köper ett par nya. 

Fast det är ju roligt att fynda också och rädda saker. Jag måste dock börja förstå att allt som jag inte köper inte kommer kastas. Det kommer köpas av någon annan som också tycker om att fynda och uppskattar vantarna och som kanske faktiskt BEHÖVER ett par vantar. Kanske kommer den insikten sjunka in framöver. Just nu är jag iallafall glad för ett par fina vantar och att jag inte köpte något annat som jag ännu mindre behövde.

Det turkosa i de nya vantarna matchade fint till min kappa.

Det står något på vantarna som jag inte kan uttyda till annat än Warju vad det nu kan betyda...