Tillbaka i civilisationen- griniga och sjuka.

På väg till sommarstugan i regn.

Då var vi tillbaka från vår korta semester i mormor och morfars sommarstuga. Trots att det regnade när vi for dit så planerat sparkåkande blev svårt så hade vi det jättebra. Igår åkte vi dock hem. Sambon kände sig sjuk och sonen skulle iallafall på simskola i badhuset. 

Jag och sonen var dock på sjukt dåligt humör hela dagen igår över att behöva vara tillbaka i civilisationen istället för ute i skogen med inget annat att göra än elda i spisen, laga mat och gå på promenader. Tillsammans. Hela tiden tillsammans utan blogg, facebook, dataspel och tecknat. 

Vi hade det bra i stugan förra året när vi var där och gjorde helt rätt i att åka dit i vinter igen. Vi hade det jättebra och kommer absolut göra om det. Jag fotade jättemycket under vår gratis minisemester. Ett smakprov i en enda röra kommer nedan. Fler inlägg kommer vid tillfälle.

På väg till stugan genom skogen.

Klistermärken på kaklet i köket som har suttit där sedan jag var liten.

Hink med vatten på vedspisen som ger varmvatten till disk och tvagning.

Stugan är tömd på mat för vintern men vi hade släpat med oss mat så att vi säkert hade klarat en minst dubbelt så lång vistelse.

Påfyllt skafferi.

Grönt i frysen.

Det gick ingen nöd på oss även om det inte var så veganskt som mitt ideal.

Mat i överflöd hade vi med oss till sommarstugan lika som vi har mat i överflöd hemma. Ibland reflekterar jag över hur mycket vi har. Vilket frosseri det måste se ut som för någon som knappt har mat för dagen. Det vore ett intressant experiment att sluta handla mat och se hur lång tid man skulle klara sig på det man redan har hemma. Det skulle såklart bli lite enformiga och tråkiga rätter på slutet. Överleva skulle vi dock säkert göra i flera månader på alla gamala gryn som står längst in i skafferiet och bären som ligger längst ner i frysen.

Dekorationer på utsidan av kylskåpet med främst vykort som vi skickat förra sommaren.

Man kan enkelt och relativt billigt skicka vykort som man gör helt digitalt via postnord. Vi gjorde det flera gånger förra sommaren då mormor och morfar bodde heltid i sommarstugan och hade sin post dit. Enkla vardagshälsningar istället för att spara sig till att ge presenter och kort bara på födelsedagar.

Nu var det dock inte sommar i stugan utan vinter- fast med mycket regn istället för snö.

Blött av regn på trappan var ju inte planen men vi hade det bra ändå.

Klädstreck på trappan.

Jag låg på golvet framför öppna spisen och tittade på taket som vi hjälpte morfar att måla om förra sommaren. Murstocken och hästskor ovanför dörrarna.

Lampan av ett gammalt vagnshjul har morfar gjort för länge sedan.

Inte min stil på lampan men barndomsnostalgi som så mycket annat i stugan.

Eld i öppna spisen- veckans höjdpunkt absolut. Nu är vi ännu mer motiverade till att investera i en egen kamin.

Blommiga trädgårdsdynor som varit med sedan långt innan min tid.

Så sjukt fina dynor trots att de inte är min färg och alldeles slitna.

Rosta bröd i ugnen till frukost.

Tvätta sig i handfat med vatten värmt på spisen.

Utedass som mormor dekorerat med katter och blommor från veckotidningar.

Gardiner och fönsterdekoration pärlad av ett av barnbarnen på dasset.

Klädlina ovanför vedspisen i köket.

Våra retro handdukar passade in fint när de torkade ovanför vedspisen.

Jag blir alldeles nostalgisk när jag ser på bilderna trots att vi just var där.

Kanske kommer det faktiskt bli så att mysigheten med enkelheten till slut tar över och jag hellre bor i en stuga i skogen än i stan. Det trodde jag aldrig- men just nu känner jag mig sugen.

Vi bakade bröd och lagade mat tillsammans.

Här undersöker sonen gammelmormors sockerförvaring i redaskäppa i plast med fin oval skopa.

Våra kläder på tork runt öppna spisen efter någon blöt tur utomhus.

Så här furufärgad minns jag sommarstugan från när jag var liten. Nu genomgår den en sakta förvandling med vitmålat tak och ljusblå tapeter istället för brunbeiga. Inredningen har dock föga betydelse för den trevliga känslan. Det är enkelheten och gemenskapen som är grejen. Den ska vi nu försöka att behålla också hemma även om det är svårt när vi alla sitter framför varsin dator redan innan frukost...